Om oss

Vi är en ideell organisation som genom att driva ett center vill göra livet lite bättre för gatubarnen i Ziguinchor, en stad i södra Senegal.

Om oss

Debout Pour les Enfants (DPE) grundades i januari 2018 av Saliou Sagna, Ziguinchor, Senegal och Kristina Lotén, Nacka, Sverige. Syftet med organisationen är att stötta gatubarnen i staden Ziguinchor. På vårt dagcenter kan vi nu ge dessa barn tillgång till Undervisning, Lek, Sårvård samt möjlighet att sköta sin Hygien. Varje torsdag serveras en måltid.

I Sverige

Verksamheten i Sverige drivs som ideell förening under namnet DEBOUT POUR LES ENFANTS SÉNÉGAL (DPE) och är helt inriktad på att samla in medel till verksamheten i Ziguinchor. I styrelsen för den svenska organisationen sitter Kristina Lotén (ordförande), Anders Lindegren samt Pelle Lotén. Revisor Chri Rammer. Ingen av dessa arvoderas utan arbetar helt idéellt. Föreningens organisationsnummer är 802514-2467

I Senegal

null

Systerorganisationen i Senegal med namnet DEBOUT POUR LES ENFANTS driver, under ledning av Saliou Sagna, verksamheten det egna centret och är mottagare av de insamlade medlen. Verksamheten är registrerad i Ziguinchor och har alla där nödvändiga tillstånd. Medarbetare till l´Inspecteur de la Jeunesse i Ziguinchor sitter med i den styrelsen. L´Inspecteur de la Jeunesse, Jean Louis Dacosta, stödjer oss till fullo.

Bakgrund

Våren 2015 gjorde jag, Kristina Lotén, en semesterresa till Senegal. En intressant och upplevelserik resa som väckte mitt intresse för landet och människorna jag mötte. Så väcktes tanken på att hitta arbete inom någon hjälporganisation.

null

Redan samma höst återvände jag till Senegal för att arbeta för en engelsk organisation och då med inriktning på gatubarn (sk Talibéer se text nedan) i staden Saint Louis i norra Senegal. Jag bodde i en senegalesisk familj och arbetade med talibéer/gatubarn i organisationens center. År 2016 reste jag tillbaka och arbetade i tre månader på deras center. Det har varit en fantastisk upplevelse. Jag kände att jag gjorde stor nytta. Dessutom fick jag, genom att bo och arbeta med dessa vänliga människor, lära känna en kultur inifrån.

Hösten 2017 ville jag prova något annat så jag åkte till Ziguinchor i södra Senegal. Här arbetade jag också som volontär under sex veckor, men inte med gatubarn utan med unga vuxna. Jag förstod under min vistelse i Ziguinchor att det för talibéerna inte fanns något center likt det i Saint-Louis. Tillsammans med Saliou Sagna, som bor där och som är utbildad förskole/lågstadielärare, beslöt jag att grunda en organisation som skulle kunna driva ett sådant center.

I dag

null

Nu besöks det nyöppnade centret dagligen av mellan 30 och 50 barn, ibland fler. Här får de vara barn som leker, spelar fotboll, ritar och läser böcker. Möjlighet finns till undervisning i franska, engelska och matematik. De kan duscha och borsta tänderna vid varje besök. Det finns också en liten klinik där vi tar hand om deras sår. Torsdagar serveras mat.

Om Gatubarn

null

Gatubarnen i Senegal kallas talibéer vilket betyder lärjungar. De är ivägsända av sina föräldrar, ibland redan vid fyra års ålder, till koranskolor som drivs av Marabouer. Avsikten är att pojkarna ska lära sig Koranen utantill vilket kan ta upp till tio år. Många av barnen träffar inte sina familjer under hela den tiden. Största delen av dagen tillbringar de dock på gatorna för att tigga mat och pengar till Marabouen. Barnen är smutsiga med trasiga kläder och oftast utan skor och lever en utsatt tillvaro.

Daaras

null

Daara är namnet på en koranskola. Många är belägna på platser som vi skulle betrakta som soptippar. Talibéerna sover på plast- eller bastmattor som ligger direkt på det smutsiga golvet. Här tillbringar dom också tiden för sina studier med Marabouen. Tillgång till toalett finns naturligtvis men i övrigt inte mycket för hygienen.

null

FN:s barnkonvention och vad vi vill åstadkomma

null

Senegal har skrivit på FN:s barnkonvention. Talibéerna är ett problem som uppmärksammats på senare år men förändringar dröjer.

I det center vi har i Ziguinchor vill vi ge barnen, i första hand talibéerna, en möjlighet att få vara vanliga barn som leker, spelar fotboll, ritar och läser böcker. Vi vill också ge undervisning i franska, vilket är det officiella språket i Senegal, och även i engelska. När barnen blir äldre inser de att man behöver lära sig något mer än Koranen och de är mycket motiverade för studier.